Publicerat

När sömn blir något bortprioriterat

Jag försökte få lite sömn under centerstudenters förbundsstämma i Linköping

Vila och sömn är något som står mig väldigt varmt om hjärtat. Jag somnar innan klockan tio på kvällen och brukar gå upp någon gång mellan fyra och fem på morgonen. Kan jag slänga på en 20 minuters tupplur efter lunch på det är sömncykeln perfekt. Denna sömncykel är dock något som de senaste två veckorna har rubbats helt då sömn är något jag har bortprioriterat.

Två veckor med examensarbete och förbundsstämma

Som ni har märkt har jag inte uppdaterat bloggen den senaste veckan, och detta beror på att jag helt enkelt inte har haft tid. Det är en av anledningarna till att sömnen har blivit som den har blivit. Så vad har då hänt de två senaste veckorna? Jo, något som kallas examensarbete har hänt, och jag har dessutom varit på Centerstudenters förbundsstämma i Linköping.

På förbundsstämman i Linköping hade vi mer eller mindre schemalagda aktiviteter mellan klockan 08:00 och 23:59 varje dag. Under den tiden hade vi minimalt med pauser. Det fanns därför ingen som helst tid över till annat. All tid gick till att läsa motioner, debattera och rösta. Utöver dessa politikaktiviteter var det festande, vilket resulterade i att jag bara fick runt fem timmar sömn per natt. Alldeles för lite för min smak med andra ord.

Denna resa till Linköping var dock endast en parantes från den riktiga sömntjuven, nämligen mitt examensarbete. De senaste två veckorna har varit extremt hektiska när det gäller examensarbetet. Jag har behövt förbereda mig inför en workshop jag höll idag på IKEA. Något som har tagit otroligt mycket tid. Idag är det torsdag, och jag har sammanlagt, bara den här veckan, lagt ner 46 timmar på mitt exjobb. Och då är det som sagt bara torsdag. Igår var jag till och med i skolan 06:30 för att skriva på mitt examensarbete.

Sömn ska åter igen prioriteras

Som ni förstår, som den sömnkänsliga person jag är, har min kropp inte direkt svarat positivt på detta bortprioriterande utav sömn, och detta med goda skäl. Man ska inte jobba och påfresta kroppen så pass mycket under för lång tid. Kroppen klarar av att under en begränsad tid, men till slut måste den vila för att orka med. Den här helgen ska därför dediceras till sömn. Inga väckarklockor, worddokument och ingen kurslitteratur ska få vara i min närhet. Sömnrutinerna ska tillbaka, och sömn ska åter igen bli något prioriterat.

Publicerat

När min krönika blev publicerad på Shortcut

Som ni har märkt älskar jag att skriva. Det är något med att formulera meningar, och sätta dem i en kontext, som verkligen tilltalar mig. Att medverka i tidningar är heller inget som är främmande för mig. Jag har medverkat i både Metro, DN och i Saco utbildningsbilaga för Sacomässan. Jag har dock aldrig fått något jag har skrivit publicerat. Visst, man kan räkna att jag blir publicerad på Lundastudent och Saco Väljayrkebloggen, men där styr jag vad jag publicerar själv. Igår ändrades dock det hela. Jag blev nämligen publicerad ”på riktigt” på Shortcut med min krönika ”När vårkänslorna når ingenjörsstudenterna”.

Publicerad krönika "När vårkänslorna når ingenjörsstudenterna" på Shortcut.nu

Längst ner på sidan

Det hela började med att låg i min säng och läste förra numret utav Campus/Shortcut. I varje nummer brukar de ha med en studentkrönika som alltid är väldigt välskriven. Jag har dock inte tidigare lagt märke till vad det har stått längst ner på sidan där krönikan är skriven. Det blev därför en glad överraskning när jag såg att de på Shortcut sökte efter en student som ville skriva en krönika om vårkänslor till nästa utgåva av Campus/Shortcut.

Min hjärna började mer eller mindre arbeta ihop en krönika där och då. Jag bestämde för mig själv att jag skulle bli publicerad. Jag gjorde därför mitt absoluta bästa för att skriva en så bra krönika om vårkänslor som möjligt.

Vårkänslor visar sig annorlunda för ingenjörsstudenter

Traditionellt sätt tänker folk på vårkänslor som något positivt där kärleken spirar och alla blir glada. Jag tänkte därför att risken för att om jag skulle skriva på samma tema att min krönika då bara skulle bli en del i mängden. Jag valde därför att vända på det hela och skriva om hur vårkänslorna visar sig för en ingenjörsstudent som skriver på sitt examensarbete. De positiva vårkänslorna som andra har har bytts ut hos ingenjörsstudenterna mot ångest, rädsla och oro. Dock slutar krönikan inte på ett negativt sätt som får läsaren att bli deprimerad. Jag avslutar istället krönikan med en positiv och inspirerande twist. Något ni helt enkelt får läsa i krönikan.

Att bli publicerad har gett mig mersmak

Att skriva en krönika är inte riktigt något jag har gjort förut. Jag har bara skrivit en krönika innan, och det var på gymnasiet när jag läste en kurs i journalistik. Att skriva en krönika är dock något jag nu har fått mersmak av, och att dessutom bli publicerad gjorde det hela så mycket bättre.

Vill du läsa hela krönikan? Det kan du göra genom att klicka här!