Det här med att skaffa körkort har varit en lång resa för mig. När resten av mina vänner skaffade körkort var jag totalt ointresserad. Jag hade min cykel och mitt busskort. Vad skulle jag med ett körkort till? Men jag visste att jag skulle skaffa körkort någon gång. Bara inte just då. Jag hade bättre saker för mig tyckte jag.
Efter flytten till Skåne blev mitt sug efter körkort inte precis bättre. Jag hade ingen möjlighet att övningsköra med någon då min pappa var kvar i Stockholm. Någon som ville skaffa körkort var dock min två år yngre lillasyster. Jag mer eller mindre tvingades med att gå introkursen med henne och pappa så att jag ens skulle få skaffa körkort. Jag övningskörde en gång och fick betydligt fler motorstopp för att inte sedan köra något mer. Det var drygt två år sedan.
I vintras fick jag upp ögonen för ett sommarjobb i USA som jag blev helsåld på. Jag skulle ha det sommarjobbet helt enkelt. Dock blev jag lite fundersam över hur jag skulle ta fram mig där i USA utan att ha körkort, och då väcktes mitt körkortsintresse. Dagen efter hade jag anmält mig på en trafikskola och började övningsköra. Jag fick även min pojkvän, som inte kunde ha varit gladare över att jag skulle skaffa körkort, att gå kursen så att jag skulle kunna övningsköra med honom också.
Efter ett stort antal körtillfällen och två försök med uppkörningen kunde jag i onsdags hämta mitt körkort som jag ser ”väldigt vacker” ut på. Det här med att se sur ut och stirra in i en kamera har aldrig riktigt varit min grej. Jag är mer för att vara glad och ha på mig mina glasögon.
För er som funderar på att skaffa körkort rekommenderar jag starkt att göra det så snabbt som möjligt och ha någon att övningsköra med. Det blir betydligt billigare och går snabbare att skaffa körkort då.